Ibland kan man behöva förstärkning, kanske när man minst anar det.
Nåt svart och hett?
Eller så behöver man bara komma upp en bit och få ett helt nytt perspektiv?
Eller ska man försöka fixa till det där man är?
Nån sa att man behöver nån som liksom rensar ledningen?
Eller kanske är det så att allt bara ligger ihoprullat i en enda fet rulle som måste vikas ut som en presenning, och man måste titta på allt innan man viker ihop den igen, lite prydligare den här gången?
Hela livet är ett enda stort projekt. Vad är det vi bygger våra liv på?
Måste vi ha verktyg att bygga murar att skydda vår fasad, med?
Jag tror att den verklighet man bygger, är den man får. Som man bäddar...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar